söndag 22 februari 2009

G-G i Köttis: Mello-night

Härlig afton i Köttgrottan med god mat och ännu godare vänner. A night to remember.
Hugo!

Kalle, Frallan och Zurri

Kvällens romans: Lammet och Tanaka



Tänk dig simfötter, bar överkropp och en grekisk ö.

Samlar redan krafter inför nästa träff. Jag och Hugo funderar på en fjällenresa till Solberg, vad tror ni?


måndag 16 februari 2009

De ballur ur

"If you change your mind
I'm the first in line
Honey I'm still free
Take a chance on me
If you need me
Let me know
Gonna be around
If you got no place to go
When you're feeling down"


Ifredags levde Köttgrottan i ett rosa lyckomoln sprängfyllt av glitter och glamour. Det åts pizza, dracks vin och snaskades gosaker i soffan. I Dvd:n rullade Mama Mia-skivan sig hetare än Mums-Måns när den fick spela både långfilm, extramaterial och sing-a-long-song-spår. Sjukt roligt!

Sedan spårade vi som vanligt och klädde ut oss, så där lagomt barnvänligt, så jag fick inte lägga ut bilderna på bloggen tyvärr. Men jag tror däremot jag ska slå FHM en pling imorgon...

Svålen lekte sedan med döden och körde mig och Frallan till våra harskrankar. Det var najs. Svålen borde bli Taxi-chaffis istället.



Ni är bäst tjejer! PUSS!

söndag 15 februari 2009

...

Påstående:
Konstens existensberättigande ligger i dess möjlighet att vinkla verkligheten. Om konsten marknadsanpassas finns det bara en vinkel och det är inte acceptabelt.

Påstående:
Världen sedd underifrån skiljer sig markant från världen sedd ovanifrån.
För jämställdhetens skulle behövs en massa olika perspektiv.

Det viktiga nu är inte att kulturutövare blir entreprenörer utan att de tar sig bort från kotteriet i huvudstaden och börjar representera en blick.

tisdag 10 februari 2009

22 år gammal?

Pärs föräldrar var här på middag igår. Eftersom jag slitet röven av mig på städningsfronten under hela helgen, så lovade Pär dyrt och heligt att han skulle ta disken. Just för att det är hans föräldrar, men mest för att han varit en lat-jävla-mask hela helgen.

Idag när jag kom hem, trött men glad, ligger disken liks förbannat kvar i diskhon. Följande sms skrevs till denna man som skall kallas min käre pojkvän;

Å den första personen som hänger löst är.................. Pär!... Och den andra som hänger löst är.................. disken! Och personen som tyvärr måste lämna Åsgatan redan ikväll och hamna i snödrivan är............. disken! Här får du blommor, tack för din medverkan. Nu ska vi få se lite av din tid i diskhon.

Nu undrar ni? "Va, gjorde hon....?"... Mitt svar är; JA, det gjorde jag.
Disken står numera i snödrivan! Det krävdes lite omogenhet, ilska över den gågna helgen (hans ej befintliga insats), samt lite brutal pedagogik.
Jag litar till processen - han kommer aldrig glömma/lämna disken igen.

lördag 7 februari 2009

Vomera mera

För en vecka sedan begav jag och Sidfläsket oss till Teg för att besöka vår kära Sävartjej Emilie. Kvällen började bra med Robertos pizza, godde, GH och Buzz. Den urartade dock kort efter Kalle Anka-spelandet och slutade med att mitt maginnehåll trotsade tyngdlagen och landade i toaletten. Tur att Emilies lägenhet är så pass liten att det är krypavstånd till allt.



Den gemensamma godisen


Emilies hampahandkräm
Mallan tog sig en sväng ner till varvet...
Möt fru Anka

Just innan explosionen...
Hoppas vi lyckas gör om det hela igen utan magproblem (som förövrigt är tabubelagt att prata om), kram!


fredag 6 februari 2009

Barn är ett folk och dom bor i ett främmande land

Iförrgår lärde jag en 3-åring på förskolan att sjunga "Kalle Anka satt på en planka".

Igår när jag kom dit på morgonen sken han upp och pekade på mig samtidigt som han skrek ut: Kalle Anga (Kalle Anka)!


Imorse mötte han mig med samma glada morgonhumör och utbrast ett övertaggat: Midnattlådej (Midnatt råder)


Underbara barn.



Brallis pekade förövrigt på mig under middagen igår och skrek ut: LEBBE!

Nytt smeknamn till moster kanske...?



Trevlig helg allihopa!

måndag 2 februari 2009

Konst/Inte konst

Den hetaste konstdebatten just nu: Är det okej att simulera självmord, bli inlagd på psyket, bråka med polis och vårdpersonal och sedan avslöja att allt var på låtsas, nej inte på låtsas - det var konst? Många är upprörda, men varför.

Det går såklart att bena i frågan. Verkligheten är ju aldrig svart/vit. Helhetens delar (offentlig konst, etik, debatt, kostnader för samhället osv.) hör ihop men har ändå varsitt sammanhang och existensberättigande.

Vad tycker våra läsare? Konst/Inte konst...