Idag har jag och Emilia varit barnvakt till min brors två barn. Det gick som smort (hade väl inte trott annat) sedan hjälpte ju Lars-Lars till också. När Emilia skulle släppa av mig på parkeringen när vi farit hem där på kvällen så sitter vi i lugnan ro och snicki-snackar när Emilia tvärskriker! Jag ser därefter en man utanför bilen, med huvudet tryckt mot sidorutan. Vi skriker lungorna ur oss och jag tror pulsen gick upp i hundranittio. Jag ser framför mig hur han ska slå sönder rutan och kasta sig in i bilen och börjar därför hetsa för att hitta billåset. Emilia, som då lugnat ner sig -lite-, öppnar iaf vindrutan och den unge mannen frågar var Geografigränd 20 är...Vi skrattar/gråter hejdlöst och tillslut får jag fram en hörbar mening: Ska du till Viktor? frågar jag. "Ehhhhh...jaaa" svarar han och jag förklarar vägen. Undra om han trodde jag var synsk. Vad tror ni?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar