Vad är kvinnofrågorna egentligen?
Personligen är jag förbannat trött på att vara ”kvinna”.
Jag önskar att jag en enda dag i mitt liv kunde få slippa bli påmind, av mer eller mindre allvarligt menade kommentarer, om att jag alltid slår underifrån. Det är tröttsamt att man först måste slå ihjäl kvinnorollen för att över huvudtaget kunna föra fram en enda åsikt utöver de feministiska.
Det känns onekligen som en maktstrategi från den vita, manliga makteliten – låt kvinnorna skrika sig hesa om sina rättigheter så att de inte beblandar sig med den riktiga politiken eller den riktiga arbetsmarkanden.
Kvinnor med makt förväntas behandla kvinnofrågor (eftersom de förväntas veta vad kvinnofrågan är och förväntas ha känt av förtrycket och därför har ett brinnande intresse för att behandla det), de förväntas vara bitska feminister men besitta alla de kriterier som en bra manlig ledare besitter men de förväntas framförallt hålla sig på sin kant.
Kvinnor av idag förväntas vara unisex så att männen skall kunna behålla sina machoattityder och sitt neandertalska jämförande av kuk.
Jag är less på att vara kvinna, nu tänker jag bara vara människa och jag tänker inte längre distraheras av mitt köns menlösa kamp om något vi redan besitter men inte verkar fatta att vi kan ta i besittning.
Vi har redan makten – låt oss göra något av den nu!
Personligen är jag förbannat trött på att vara ”kvinna”.
Jag önskar att jag en enda dag i mitt liv kunde få slippa bli påmind, av mer eller mindre allvarligt menade kommentarer, om att jag alltid slår underifrån. Det är tröttsamt att man först måste slå ihjäl kvinnorollen för att över huvudtaget kunna föra fram en enda åsikt utöver de feministiska.
Det känns onekligen som en maktstrategi från den vita, manliga makteliten – låt kvinnorna skrika sig hesa om sina rättigheter så att de inte beblandar sig med den riktiga politiken eller den riktiga arbetsmarkanden.
Kvinnor med makt förväntas behandla kvinnofrågor (eftersom de förväntas veta vad kvinnofrågan är och förväntas ha känt av förtrycket och därför har ett brinnande intresse för att behandla det), de förväntas vara bitska feminister men besitta alla de kriterier som en bra manlig ledare besitter men de förväntas framförallt hålla sig på sin kant.
Kvinnor av idag förväntas vara unisex så att männen skall kunna behålla sina machoattityder och sitt neandertalska jämförande av kuk.
Jag är less på att vara kvinna, nu tänker jag bara vara människa och jag tänker inte längre distraheras av mitt köns menlösa kamp om något vi redan besitter men inte verkar fatta att vi kan ta i besittning.
Vi har redan makten – låt oss göra något av den nu!
5 kommentarer:
Väl rutet!
Jisses Malin..... vad fick du till frukost? Taggtråd eller..?
Ja du kusinen min, ibland blir man trött... Skiter också i allt kvinnligt just nu, varför raka benen bara för att solen kommer fram? Men så sitter alla klassisar där med sina slätrakade spiror och då känner jag mig som en grottmänniska... FAN, jag som trodde jag var fri från sånt!!
Det är ju dina klasskamrater som är grottmänniskor kära kusin. De rakar sina ben för att scora en man som kan bära hem köttet till den lyckade lilla grottan där hon står vid spisen och ammar ungar på löpande band.
När skit i att raka benen och koncentrera dig på att vara en bra (med)människa!
Jag tycker det borde göras fler undersökningar kring temat raka eller inte raka. Personligen känner jag mig ofräsch (okvinnlig?) om jag inte rakar mig under armarna och jag tror det finns många andra quinnor där ute som håller med mig. Frågan är bara varför inte männen känner denna olust? Medfött eller dödfött?
Skicka en kommentar